Söndagar för spanjorer betyder strand. Familjer med vagnar stolar parasoller mat dryck valfärdar till byns lilla strand. Här gäller det att hitta sin plats och avstånden emellan sällskapen är minimala. Jag får lite associationer till en bio eller teater salong med rad 1, 2, 3 osv, så tätt är det. Jag tyckte att mina sidoplatser var upptagna men se det tyckte inte andra, jag är nu omgärdad till minsta plats, tur att jag i alla fall är på rad 1 så nara vattnet jag kan, vågorna når nästan tårna. Och på scenen finns det massor av aktörer i det sköna ljumma salta vattnet.
Värmeböljan är här med i runda slängar 33 grader och ytterst lätt vind så det är förståligt att vi är många dom vill vara här. Jag brukar i vanliga fall hålla mig vid poolen på söndagar men det hick inte idag, alldeles för varmt.
Vid 13-14 fylls baren till bristningsgräns, då står spanjorerna runt om den för att dricka svala drycker och ära tapas. Jag ser till att få mitt innan rusningen är igång :-)

Byn Torre de la Horadada har sitt ursprung från 1500 talet, fortet med sina marinbalkar skyddade mot piraternas angrepp. Byn har sedan lång tid varit en sommarby för Murciaborna. Nu har den exploaterats av alla skandinaviska och engelska husköpare. Men trots det så har byn bevarat sin känsla och kulturerna möts på ett behagfullt sätt.
För spanjorer verkar det inte finnas så mycket oro just här, här är allt möjligt och man tar för sig. Frihet råder och som gårdagens sommarpratare Jonas Hassen Khemiri sa, frihet är när det inte finns någon rädsla. Tänker på oss svenskar som vill ha avstånd omkring sig, det går absolut inte här. Här släpper vi på gardet och bjuder in på de lediga platserna på raderna framför havsscenen. Det är nog just det som är bäst här, friheten, släppa gardet och rädslan och bara följa med. Allt blir bra, Allt är bra!

Njut av dagen, det gör jag! Hola amigos!