Natten är stilla och härligt varm, folk sitter och pratar i samkväm här och där i husen omkring mig. Rösterna ekar i nattens luft. Nyss hemkommen från ett umgänge med nytt och känt folk. Alltid roligt att möta nya människor, ta reda på vem dom är och vad dom har med sig. Att avsluta dagen och kvällen på altanen är ett måste. Att få samla ihop sig kring det som varit under dagen.

Paradisets kvällar och nätter är lätta att vänja sig vid. Här på min altan med livets scen utanför, där jag kan sitta och betrakta. Här får tankar flöda, stora eller små, ytliga eller djupa, glada och fria eller mer eftertänksamma och strategiska. Eller så får hjärnan helt vila från tankar och bara vara en stund. Men frågan är om hjärnan vilar från tankar någonsin? Jag tänker mycket, framåt men också bakåt, på det som varit, på det som är men också på det jag hoppas ska komma.
Det är tryggt att tänka här och alla tankar är välkomna vad dom än har med sig. Alla tankar dansar inte fritt, glatt och ledigt men dom blir omslutna i en miljö jag trivs i och då är det okej vad som.

Men nu sluter jag denna dagen, kvällen, natten för vila innan nästa tar vid med nya tankar, nya möten, nya stunder och kanske nya möjligheter.

Godnatt från paradiset